Pensionärshästen i lösdrift: Rörlig genom vintern
Vintern är för oss hästägare ofta en riktig hatkärlek. Å ena sidan finns det inget vackrare än en snötäckt hage och hästar med "florsocker" på pälsen. Å andra sidan – och det måste vi vara ärliga med – är det årets tuffaste tid. Särskilt om man, som jag, har en äldre häst i lösdrift.
Min valack är numera över 20 år. Han njuter av sin pension i en härlig flock, har tillgång till hö 24 timmar om dygnet och frisk luft. Egentligen rena paradiset. Men så fort temperaturen sjunker och marken blir råkall, märks hans ålder. På morgnarna verkar han ofta stel, de första stegen ut ur vindskyddet ser lite stappliga ut och det tar helt enkelt längre tid för honom att komma i gång. Mitt hjärta blöder när jag ser att han i råkallt väder hellre står stilla än att vandra med de andra till foderhäcken. Man märker helt enkelt: Lederna tycker att vintern är jobbig.
Den dagliga kampen med pulvret
Självklart ville jag stötta honom. Jag har letat mig igenom alla möjliga burkar och hinkar: glukosamin, djävulsklo, musslextrakt – du känner säkert till hyllan i ridsportsbutiken. Men det var här mitt egentliga problem började.
I lösdrift är det den absoluta mardrömmen att ge pulvertillskott. Jag kan knappast separera honom tre gånger om dagen för att han ska få äta i lugn och ro. Så jag stod ofta där, i ur och skur, och försökte smuggla i honom något vitt pulver. Jag har gömt det i blötlagd mash – det äter han visserligen, men att förbereda mash varje dag tar tid, och på vintern fryser resterna i krubban snabbare än man hinner blinka. Jag har försökt gömma pulvret i urgröpta äpplen. Resultat: Han biter i det, skakar på huvudet och det dyra ledpulvret hamnar i leran. Det värsta var försöket att bara strö det över en näve havre. Han plockade noggrant ut kornen och pulvret låg kvar som en dammig rest i botten av krubban. Om han inte äter det, hjälper inte det bästa aktiva ämnet ett dugg. Det var frustrerande och pengarna i sjön.
Upptäckten: nuvallo move Snacks
På jakt efter en lösning som verkligen fungerar (och i mitt fall betyder det: som hamnar i hästen och inte i sanden) stötte jag på nuvallo move Snacks.
Det som direkt tilltalade mig: Det är varken pulver eller vätska. Det är funktionellt ledgodis. Inget vanligt godis, även om det ser ut så, utan ett högdoserat tillskott i snacksform. Det lät nästan för bra för att vara sant, speciellt för min situation i lösdriften.
Varför nuvallo move Snacks gör skillnad för oss
Så jag beställde en burk. Basen i dessa snacks består av linkaka, riskli och linfrö – helt utan vete och majs. Det var viktigt för mig, eftersom min gamling också har en lite känslig mage och jag inte vill proppa honom full med vete eller majs.
Användningen är nästan löjligt enkel jämfört med mitt tidigare pulverdrama. Min häst väger ca 550 kg. Rekommenderad dosering ligger på ungefär 6 snacks per dag (ca 30 g). Eftersom han uppenbart kämpar mer under vintern gav jag honom dubbel mängd de första tre veckorna, alltså ca 12 snacks, för att fylla på hans depåer.
Scenariot ser nu ut så här: Jag kommer till stallet, hälsar på honom och ger honom hans nuvallo move Snacks direkt ur handen. Han inhalerar dem. Han älskar smaken. Ingen hink, ingen blötläggning, inget sorterande. Och framför allt: Inget drama med foderavundsjuka i flocken, för det går så snabbt att de andra inte ens märker att han fick något.
Dessutom innehåller dessa små bitar exakt det jag tidigare med stor möda försökte ge som pulver:
- Glukosamin & kollagen: Klassikerna för ledbrosket.
- MSM: Organiskt svavel som jag tror starkt på.
- Hyaluronsyra: I princip "oljan" för lederna.
Min slutsats efter den första tredjedelen av vintern
Jag har nu konsekvent gett nuvallo move Snacks varje dag i drygt åtta veckor. Man brukar ju säga att man ska ge tillskott minst 8 till 12 veckor för att de ska verka, men jag hade redan efter ungefär sex veckor känslan av att märka en förändring.
Det är naturligtvis inget mirakelmedel som gör en 23-åring till en åring igen. Men mitt subjektiva intryck är entydigt positivt. När jag iakttar honom på morgonen verkar han smidigare. Han står mindre "fastparkerad" och rör sig återigen med mer glädje över hagytan, även när det är råkallt. Förra veckan såg jag till och med hur han tog några travsteg när det vankades foder – det har han inte gjort under hela november.
För mig är den största lättnaden att veta: De aktiva ämnena hamnar i hästen. Varje dag, exakt doserat, utan stress. Eftersom de är ADMR-konforma, skulle det också vara intressant för tävlingsryttare, men för oss i pensionärsgänget räknas framför allt en sak: livskvalitet och rörelseglädje på äldre dar.
Den som också har en kandidat som rynkar på näsan åt pulver eller som står i lösdrift, kan jag bara varmt rekommendera nuvallo move Snacks till. Det gör livet lättare – för mig och för min gamling.